Javascript is disabled

Javascript seems to be disabled. This will break some core site features. Please enable javascript or revisit this site from another device.

Sociologidagarna 2018 2018

7-9 March

Arbetsgrupp: 1

Titel: Arbete, Organisation och Profession


Arbetsgruppen "Arbete, Organisation och Profession" välkomnar papers som rör arbetsliv, organisation, professioner och yrken. Gruppen har ett brett anslag i såväl teoretiska anslag som empiriska studier – så länge det rör sig inom dessa områden. Accepterade papers tilldelas en specifik kommentator bland författare till övriga papers, som distribueras inom gruppen veckan innan konferensen. I gruppen är utgångspunkten att diskussionerna ska vara konstruktiva och texterna som diskuteras får därför gärna också präglas av att vara "work in progress". Som författare förväntas du också ta aktiv del i diskussionerna kring övriga papers vid den "session" som ditt paper presenteras. Proceduren vid sessionerna börjar med att författarna gör en kort presentation av sina papers och att kommentator sedan följer upp med konstruktia frågor, kommentarer och förslag på ev. utveckling av texten.


Kontaktpersoner:

Bertil Rolandsson

Ylva Ulfsdotter Eriksson



Arbetsgrupp: 2

Titel: Barn och ungdom


Arbetsgruppen syftar till att utveckla sociologisk och tvärvetenskaplig forskning om barn och unga. Den välkomnar bidrag som har fokus på barndom och/eller ungdom samt analyser som riktar blicken mot barn och unga i deras sociala och kulturella sammanhang. I gruppen kommer empiriska, metodologiska, etiska och teoretiska frågor att diskuteras. Bidrag som utforskar relationen mellan sociologi och aktuella tendenser inom tvärvetenskaplig barn- och ungdomsforskning uppmuntras särskilt. Förutom studier som diskuterar områdets centrala teoretiska begrepp – så som ålder, generation, socialisation och aktörskap – söker arbetsgruppen presentationer som fokuserar på makt och motstånd i barndoms- och ungdomskulturer och i livsfasövergångar. Av särskilt intresse är att lyfta frågor som möjliggör möten mellan barndoms- och ungdomssociologi.


Kontaktpersoner:

David Cardell

Elias le Grand

Lucas Gottzén



Arbetsgrupp: 3

Titel: Bruk av olika substanser


Substansbruk formas socialt och samhället gör ofta en distinktion mellan vilka substanser (exempelvis alkohol, tobak, narkotika och förskrivna droger) och vilka beteenden relaterade till respektive substans som är socialt accepterade. Detta skapar en polarisering mellan normaliserat och stigmatiserat bruk som kan leda till stora konsekvenser för individen, exempelvis i form av livschanser och hälsa. På en aggregerad nivå varierar dessa olika typer av substansbruk mellan olika populationsgrupper exempelvis utifrån kön, etnicitet, ålder, socio-ekonomisk bakgrund och också utifrån stad-landsbygd. I vilken grad substansbruket påverkar andra aspekter av livet skiljer sig också åt mellan dessa grupper, vilket tenderar att skapa ojämlikhet i samhället som i sin tur då ytterligare förstärker den negativa inverkan på individen. Även om substansbruk skiljer sig åt mellan olika kulturer så är det inte statiskt och sociala förändringar påverkar ständigt hur vi uppfattar själva bruket samt det relaterade beteendet. Den här arbetsgruppen välkomnar forskning om alkohol, droger och tobak samt beteenden kopplat till detta.


Kontaktpersoner:

Tove Sohlberg

Nina-Katri Gustafsson



Arbetsgrupp: 4

Titel: Digital sociologi


Dagens samhälle präglas i ökande grad av närvaron av inbäddade teknologier som blir del av, ingriper i och påverkar människors vardag genom insamling och algoritmisk behandling av personliga, interaktionella, rumsliga, kroppsliga och/eller sensoriska data. Förekomsten av sådana algoritmiska teknologier föreslår att samtidens vardagsliv inte bara är medierat utan i ökande grad dessutom automatiserat, datafierat och digitaliserat. Hur relaterar dessa förändringar till och utgör resultatet av andra genomgripande samhällsförändringar och hur kan en sociologisk begreppsapparat användas för att förstå dessa företeelser? Dessa frågor utforskas i arbetsgruppen för digital sociologi genom papers som teoretiskt, metodologiskt och/eller empiriskt söker förstå processer och/eller praktiker för automatisering, digitalisering och datafiering.


Kontaktperson:

Martin Berg



Arbetsgrupp: 5

Titel: Ekonomisk sociologi


Till gruppen välkomnas teoretiska och empiriska papers på svenska eller engelska utifrån en vid tolkning av området "ekonomisk sociologi". Det kan röra sig såväl om politisk ekonomi, konsumtionssociologi, hushållsekonomi, ekonomins professioner och intermediärer, samt spridningen av ekonomiska rationaliteter och kulturella former i samhället i stort, som områden som ofta betraktas som själva kärnan av ekonomisk sociologi, dvs marknader och prissättning; företag och entreprenörskap; pengar/krediter och valutor. Sessions- och temaindelning, samt val av språk för presentation och kommentarer planeras med utgångspunkt i inkomna abstracts.


Kontaktperson:

Bengt Larsson



Arbetsgrupp: 6

Titel: Emotionssociologi


Redan den klassiska sociologin intresserade sig för emotioners roll för mänsklig handling och social sammanhållning. Det var dock först på 1970-talet som emotionssociologin blev ett eget forskningsfält. Emotioners betydelse för rationellt handlande och som länk mellan struktur – aktör, makro- och mikronivå, började nu utforskas. Idag är emotionssociologin ett tämligen etablerat teoretiskt perspektiv inom det samhällsvetenskapliga fältet och inkluderar studier av bland annat politik, ekonomi, organisationer, sociala rörelser, professioner, kultur, internet och vardagsliv. Aktuella frågor rör bland annat relationen mellan rationalitet och emotioner, emotionshantering/emotionsarbete, emotionella regimer, emotioners betydelse för social förändring och kollektiva/individuella emotioner. Arbetsgruppen för emotionssociologi sammanför forskare som med olika metoder och inom olika forskningsområden delar ett intresse för emotioners roll i det sociala livet.


Kontaktpersoner:

Stina Bergman Blix

Lisa Flower



Arbetsgrupp: 7

Titel: Familj och nära relationer


Fokus för arbetsgruppen Familj och nära relationer är kritiska studier av familj och nära relationer på skilda och sammanlänkade nivåer: politik/policy-, praktik- och diskursiv nivå. Vi är särskilt intresserade av senare tids utveckling inom fältet där utgångspunkt tas i begrepp så som familjepraktik, "personal life" och "family display" – begrepp som i sin tur har inneburit teoretiska utmaningar och utveckling samt utforskande av nya empiriska fält. Vi välkomnar särskilt papper som fokuserar: intimitet, samhörighet, relationalitet, släktskap, par, sexualitet, genus, barn, föräldraskap, far- och morföräldrarskap, så väl som hur social skiktning, ojämlikhet och skillnad erfars och reproduceras i relation till familj och nära relationer. Arbetsgruppen vill dessutom gärna bjuda in bidrag som diskuterar innovativa forskningsmetoder inom fältet.


Kontaktpersoner:

Terese Anving

Catrine Andersson 



Arbetsgrupp: 8

Titel: Konsumtionens och produktionens sociologi


Konsumtion och produktion är båda centrala i vardagslivet. Som samhällsfenomen är de intimt förknippade med varandra och berör en mängd centrala sociologiska frågeställningar. Sedan 1980-talet har konsumtion fått en stadigt ökande uppmärksamhet i sociologisk forskning om hur människor förvärvar och uppskattar varor och tjänster, och hur det påverkar samhällsutvecklingen. I motsats har produktionens sociologi främst berört frågor om arbetsförhållanden och global ojämlikhet. Arbetsgruppen Konsumtionens och produktionens sociologi berör båda dessa områden och söker samtidigt att skapa möten mellan dem. Gruppens fokus är frågor om hur varor och tjänster tillverkas, integreras, används, försakas, och organiseras i samhället – lokalt så väl som globalt. Så väl empiriskt som teoretiskt orienterade frågor välkomnas.


Kontaktpersoner:

Jonas Bååth

Tullia Jack 



Arbetsgrupp: 9

Titel: Kritiska studier och intersektionalitet


Globaliserings prägling på samtiden kräver kritiska tolkningar. Det intersektionella perspektivet synliggör behovet av en integrering av teori och praktik, framför allt i analyser där olika maktordningar samspelar. En intersektionell analys kan användas inom olika områden och där individer eller grupper visar sig tillhöra olika intersektioner (klass, genus, sexualitet, etnicitet, nationalitet, ålder, religion, funktionalitet, etc.). De paper som presenteras och reflekteras under detta tema kan variera från analyser av konkreta empiriska fall t.ex. om människor på flykt, nya familjekonstellationer, trafficking, disability, religiositet, etc, till mer diskursiva där idéer, t.ex. om social rättvisa problematiseras. Studier om eller utifrån feminism, antirasism, postkolonial teori etc. är också inkluderade. Med andra ord, sociologiska kritiska studier berör problemformuleringar beträffande metaforen "människan är social konstruerad" (i vidare tolkning). Välkomna!


Kontaktperson:

Marta Cuesta



Arbetsgrupp: 10

Titel: Kritisk välfärdsforskning


Arbetsgruppen för kritisk välfärdsforskning samlar forskning om hur välfärdsstaten fungerar utifrån dess diskursiva uttryck, institutionella processer och praktiker, samt människors erfarenheter. Det huvudsakliga intresset ligger i förhållandet mellan välfärdsstatliga institutioner och individer – dess karaktär och praktiska utfall liksom hur detta förhållande formas och med vilka konsekvenser. Detta innebär undersökning och kritisk diskussion av kategoriseringsprocesser och konstruktioner av sociala problem och lösningar i både kortsiktiga och långsiktiga perspektiv, i praktik såväl som i policy. Härigenom lyfts relevansen av det situerade meningsskapandet i relation till kunskapsanspråk, inklusion/exklusion och identitet i välfärdsstaten. Vi välkomnar abstracts som berör dessa frågor utifrån teoretisk och empirisk forskning.


Kontaktpersoner:

Stina Fernqvist

Marie Flinkfeldt



Arbetsgrupp: 11

Titel: Kroppens sociologi


Förändringar i form av teknisk och medicinsk utveckling och en allt äldre befolkning i framförallt industriellt avancerade samhällen, inverkar såväl på den materiella kroppen som på förhållandet mellan kropp och själv, medvetande och identitet. Mot bakgrund av sådana förändringar förstås kroppen ofta som en maskin som ska dresseras och vars förmåga maximeras. Men kroppen kan också förstås som sårbar, en sårbarhet som är gemensam för mänsklig erfarenhet av den levda kroppen. En kroppens sociologi kan anta ett interaktionistiskt perspektiv, exempelvis i analyser av mötet mellan individen och professionella. Den kan ta avstamp i människors levda erfarenheter av sin materiella kropp, eller i kroppen som politisk, där kroppsliga skillnader medför skilda möjligheter och begränsningar i termer av medborgarskap, inkludering och exkludering. Praktiker och diskurser kring kroppen kan förstås som uttryck för makt, kunskap och kontroll. Till denna working group inbjuds paper som behandlar idéer om kroppar utifrån exempelvis: Kön/sexualitet, Ras/etnicitet, Funktionsförmåga, Teknologi, Åldrande, Hälsa/sjukdom


Kontaktpersoner:

Elisabet Apelmo

Maria Norstedt



Arbetsgrupp: 12

Titel: Kultursociologi


Fokus för arbetsgruppen i kultursociologi är det sociala livets kulturella dimensioner, såväl avseende kulturella perspektiv på sociala fenomen som sociologiska perspektiv på kulturella objekt och institutioner. Inom ramen för denna breda kultursociologi välkomnas papers med olika ingångar. Det kan handla om kultursociologi i praktiken, dvs empiriska undersökningar inom olika fält, men även teoretiska och metodologiska papers; vi välkomnar särskilt papers som tar kultursociologiska perspektiv på social differentiering och polarisering. En av de debatter som utmärker skandinavisk kultursociologi berör hur olika teoretiska traditioner kan förenas och vilka former för kritisk sociologi som blir utfallet. Denna debatt liksom fler givande, och mångdimensionella, diskussioner ser vi fram emot att mötas kring under de kommande Sociologidagarna.


Kontaktpersoner:

Anna Lund

Alison Gerber



Arbetsgrupp: 13

Titel: Medicinsk sociologi


Sociologin har länge intresserat sig för frågor om hälsa och medicin men de förändrade och mångfacetterade landskapen i dagens hälso- och sjukvårdssystem kräver uppdaterade analyser. Vi välkomnar originalarbeten inom områden som t.ex. ojämlikhet i hälsa, bio/medikalisering, globalisering och hälsa, medborgarskap och hälsa, läkemedel, komplementär och alternativ medicin, diagnostik, folkhälsa, evidens-baserad medicin, reglering av hälsorelevanta företag, hälsopolitik, patienters erfarenheter samt teknik- och vetenskapsstudier (STS) och medicin. Vi välkomnar också bidrag som presenterar tvärvetenskapliga analyser som kan understödja samhällsvetenskapliga studier av hälsa och medicin. Vi välkomnar bidrag som presenterar empiriska forskningsresultat såväl som de som är mer teoretiskt inriktade. Vi välkomnar också bidrag som presenterar ’work-in-progress’ och de som testar nya och spännande metodologiska tillvägagångssätt inom sociologisk forskning om hälsa och medicin.


Kontaktperson:

Shai Mulinari



Arbetsgrupp: 14

Titel: Miljö och risksociologi


Sociologdagarnas tema är "Sociologi i en polariserad värld" vilket är högst relevant för miljö- och risksociologin. Å ena sidan är miljöproblem gränsöverskridande och utmanar många av dagens gränser. Till exempel drabbar luftföroreningar alla som lever på samma plats oavsett deras olika sociala bestämningar vilket har fått politiker och miljöforskare att se möjligheten för samfällt handlande och global miljöpolitik. Å andra sidan är miljöproblem gränsstärkande och gränsskapande. Även globala problem som klimatförändring visar på ett ojämlikt samhälle: de som drabbas först och starkast har ofta bidragit minst till miljöproblemets uppkomst och omfattning. I ett polariserat samhälle blir detta än tydligare: asymmetrin mellan de som fattar beslut om risker och de som drabbas av dem förstärks ju mer ojämlikt ett samhälle är. Sociologin har här en viktig uppgift att såväl undersöka möjligheterna till samfällt handlande som avtäcka ojämlika strukturer och maktaspekter. Denna arbetsgrupp välkomnar uppsatser som analyserar dagens miljöproblem och risker. Uppsatserna kan vara begreppsorienterade eller empiriskt orienterade.


Kontaktperon:

Rolf Lidskog



Arbetsgrupp: 15

Titel: Politisk sociologi och sociala rörelser


Arbetsgruppen för politisk sociologi och sociala rörelser arbetar med sociologiska analyser av politiska företeelser. Arbetsgruppens studieobjekt inbegriper främst politiska institutioner, politiska attityder, ideologier, sociala rörelser och olika former av politiskt deltagande. Det sistnämnda förstås i bred bemärkelse och inbegriper konventionellt deltagande såväl som civil olydnad, direkt aktion och politiskt motiverat våld. Gränsen för vad som är politiskt är omstridd varför gruppen också välkomnar studier av samhälleliga konflikter, kollektivt handlande, maktrelationer, maktutövning och motstånd som befinner sig i gränslandet för det politiska. Olika former av social kontroll och repression som riktar sig mot politiska aktörer ingår också bland gruppens studieobjekt. Gruppen strävar efter att vara inkluderande både vad gäller teoretiska och metodologiska angreppssätt.


Kontaktperson:

Mattias Wahlström



Arbetsgrupp: 16

Titel: Religion i det offentliga


Som en följd av bland annat migration och globalisering har religionen alltmer kommit att få offentligt utrymme i Sverige och andra länder i Europa. Redan 1994 förde José Casanova fram tanken om post-sekulära stater, vilket utmanar idén om sekularism. I Sverige har religionens ökande plats i det offentliga mestadels präglats av vad professorn i religionssociologi Anders Bäckström benämnt som pragmatisk sekularism (Bäckström 2013:30f). Det finns inom flera offentliga institutioner pågående förhandlingar om religionens plats inom dessa, men för att få kunskap om hur dessa processer ser ut behövs mer empiriskt forsking. Till arbetsgruppen välkomnas därför papers om hur religion ingår i och förhålls till offentliga institutioner så som skolor, universitet, sjukhus, fängelser, polisväsendet, inom försvaret och inom de juridiska systemen.


Referenser: Bäckström, Anders 2013. ‘Religion mellan det privata och det offentliga – om religion och välfärd‘, i H Stenström (red.), Religionens offentlighet. Om religionens plats i samhället, Stockholm: Artos & Norma bokförlag, p. 27-46. Casanova, José 1994. Public Religions in the Modern World Chicago: University of Chicago Press.



Kontaktperson:

Magdalena Nordin



Arbetsgrupp: 17

Titel: Socialpolitik och välfärdsforskning


Arbetsgruppen socialpolitik och välfärdsforskning fokuserar på forskning om välfärdsstatens drivkrafter och konsekvenser inom en rad olika områden. Vi välkomnar studier som analyserar hur strukturförändringar och reformer påverkar människors välfärd, levnadsförhållanden, resursfördelning och handlingsutrymme. Forskning inom området socialpolitik och välfärd kan vara konceptuell, teoretisk och empirisk. Studier av det senare slaget baseras antingen på kvantitativa eller kvalitativa metoder, eller en kombination av kvantitativ och kvalitativ analys. Studierna är ofta väl avgränsade i såväl tid som rum, där analysen belyser ett visst tidstypiskt spörsmål utifrån Svenska förhållanden. En viktig del av forskningen är dock komparativ. Här placeras Sverige i ett vidare internationellt sammanhang.


Kontaktperson:

Kenneth Nelson



Arbetsgrupp: 18

Titel: Socialpsykologi


Socialpsykologigruppen är öppen för den som har ett sociologiskt socialpsykologiskt perspektiv i sitt paper. Fokus för gruppen är det ständigt föränderliga sambandet mellan individ, grupp, organisation och samhälle. Mer specifikt ligger fokus kring människan som social varelse och, med det, allt som förhandlas och växer fram i det sociala; socialisation, språk, interaktion, identiteter, emotioner, attityder, normer, stigman, sociala strukturer, kommunikation, gruppdynamik, avvikelser m.m. Gruppen är även öppen för den som i sitt paper diskuterar metodologi med utgångspunkt i ett socialpsykologiskt perspektiv. Vi kommer avsätta tid för att föra diskussioner om socialpsykologins status och framtid i Sverige samt de utmaningar som ligger däri.


Kontaktperson:

Susanna Nordström



Arbetsgrupp: 19

Titel: Sociologisk kriminologi


Studiet av social kontroll och sociala avvikelser tillhör sociologins klassiska intresseområden. Här analyseras en rad frågeställningar: om brott och straff, rätt och orätt, moral och omoral. Social kontroll och sociala avvikelser är samtidigt dagsaktuella frågor som sätter krav på sociologer att producera nyanserad och välgrundad kunskap för att kunna bemöta förenklade uppfattningar och förklaringar om fenomenen. Gruppen kriminologi välkomnar kvalitativa och kvantitativa paper, på svenska eller engelska, med teoretisk och analytisk mångfald, gärna i kombination med precisa empiriska undersökningar.


Kontaktperson:

Sara Uhnoo



Arbetsgrupp: 20

Titel: Sociologisk teori


"Men vad är då sociologisk teori? Om ingen frågar mig om det, då vet jag det. Men om någon frågar mig om det och jag vill förklara det, då vet jag det inte", kunde Augustinus kanske ha sagt om han hade varit sociolog. Nu försökte sig Augustinus ändå på ett preliminärt svar (fast han talade om tiden), och jag skulle vilja följa honom genom att ansatsvis säga följande: Arbetsgruppen för sociologisk teori uppmuntrar särskilt bidrag som inte bara berör, men faktiskt också mer eller mindre explicit - om än inte uteslutande - behandlar frågor om det som har kommit att kallas social ontologi och social epistemologi. Och det är nog inte så mycket frånvaron av empiri eller metodologi som utmärker denna arbetsgrupp, som den (relativt) höga värderingen av a) diskussionen om de stora samhällsteoretiska perspektiven, b) kritisk begreppsutveckling av mer allmän betydelse, och c) sociologins mer reflexiva ansträngningar (- Vad är egentligen sociologi?). Arbetsgruppens syfte är att stimulera till, och vara en arena för, vetenskapliga undersökningar inom detta vida men viktiga område av sociologin.


Kontaktperson:

Sverre Wide



Arbetsgrupp: 21

Titel: Språk och social interaktion


Arbetsgruppen Språk och social interaktion (SoSI) samlar forskare som studerar sociologiska frågor genom att analysera språk ur ett handlingsperspektiv. Det innebär att se text och tal som producerat i ett sammanhang för specifika eller generella mottagare. SoSI välkomnar abstract från forskare som arbetar med diskursanalytiska metoder vilket inkluderar, men inte begränsas till, diskursiv psykologi, diskursteori, kritisk diskursanalys, samtalsanalys (CA), och sociolingvistik. Gruppen fokuserar på teoretisering och analys av relationen mellan språkanvändning och sociala, politiska, och kulturella strukturer. Forskare inom språk och social interaktion lyfter för sociologin viktiga frågor relaterat till villkor för delaktighet och trovärdighet, inkludering och exkludering. Inom flertalet sociologiska språkanalyser analyseras "kategorisering-i-handling", dvs. vad kategorisering av varelser, handlingar och aktiviteter får för mening i förhållande till sin nära och vidare kontext. Arbetsgruppen innebär en plattform där forskare intresserade av dessa frågor kan bygga och utveckla sina analytiska repertoarer samt bidra till att utveckla språksociologin i stort.


Kontaktperson:

Clara Iversen



Arbetsgrupp: 22

Titel: Urbansociologi


Relationer inom och mellan städer, samt mellan stad och landsbygd, påverkas av förändringar i sociala, ekonomiska och politiska förhållanden på global, nationell, regional och lokala nivå. Bland annat ger ökad ekonomisk ojämlikhet, migrationsflöden, boendesegregation och arbetsmarknadssegmentation upphov till sociala processer som till exempel skilda livsvillkor, lokala sociala rörelser, förändrade maktrelationer och förändrade platsidentiteter. Städernas rumsliga koncentration av socialt liv utgör arena för många av sociologins ständigt aktuella kärnfrågor – hur håller staden samman (eller faller isär)? Till arbetsgruppen i urbansociologi välkomnas uppsatser med olika metodologiska och teoretiska utgångspunkter inom en bred definition av urbansociologi som kan inbegripa någon av ovan nämnda aspekter. Exempel på aktuella teman är: Områdesutveckling, förortens sociologi, gentrifikation, segregation, urban politik, sociala rörelser, lokala sociala nätverk, stigmatisering, social hållbarhet.


Kontaktperson:

Susanne Urban



Arbetsgrupp: 23

Titel: Utbildningssociologi


Utbildningssociologi utforskar bildning, utbildning, undervisning, fostran och lärande i relation till andra delar av samhället och till genomgripande samhälleliga processer, exempelvis globalisering och arbetslivets förändringar. Ett centralt problemområde inom den utbildningssociologiska forskningen är mötet mellan elevers, studenters och lärares olika tillgångar och den ordning som råder i utbildningsväsendet. Ett annat problemområde är utbildningsinstitutionernas framväxt och utveckling och relationen mellan utbildning och andra samhällsområden så som ekonomins, kulturens och politikens världar. Till grund för utbildningssociologin ligger mer generella sociologiska och historievetenskapliga forskningstraditioner. Ett särskilt fokus under sociologidagarna 2018 är sociala klyftor inom utbildningssystemet och skillnader mellan sociala grupper när det gäller förhållande till utbildning.


Kontaktperson:

Mikael Börjesson



Arbetsgrupp: 24

Titel: Rättssociologi


Vi välkomnar teoretiska och empiriska studier om rättsliga och regleringsfrågor, sociala normer och rättsligt beteende samt socialkontroll.


Under temat rättssociologi inkluderar vi bland andra:

1. Formell och informell reglering

2. Governance och företagens sociala ansvar

3. Genus, våld och mänskliga rättigheter

4. Rättsordning och reglering i cyberspace

5. Gränskontroll, migration och flyktingpolitik;

6. Transnationell rätt och rättsordning

7. Övervakning och riskhantering

8. Miljörätten och klimatförändring

9. Rättskulturer och rättsmedvetande


Kontaktperson:

Reza Banakar