Javascript är inaktiverat

Inbjudna föreläsare

Ulrika Löfkvist

Hälsa och välmående för personer med hörselnedsättning i ett livsperspektiv

Ulrika Löfkvist, med.dr., är universitetslektor i folkhälsa- och vårdvetenskap, Uppsala universitet och forskningskoordinator, institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik, Karolinska Institutet. Dr Löfkvist har tidigare arbetat som leg.logoped och LSLS cert. AVEd på mottagningen för hörselimplantat, Karolinska universitetssjukhuset (2001-15). Dr Löfkvist har de senaste fem åren arbetat som försteamanuens på institutt for spesialpedagogikk, universitetet i Oslo (2015-20), och där varit ansvarig för ett masterprogram i audiopedagogik. Hon är ledamot i AGBell Academy Board och leder där Global Matters Committee, www.agbell.org. 

Dr Löfkvist är intresserad av att undersöka vilka faktorer som påverkar kognitiva processer och talspråksförmåga hos individer med hörselnedsättning i olika åldrar. Hon leder ett longitudinellt forskningsprogram; Ord gör skillnad där kommunikation och språkmiljö kartläggs med nya mätmetoder, och i relation till språkutveckling hos 0-4-åriga barn med olika typer och grader av hörselnedsättning. En ny interventionsmodell för föräldrar till nyupptäckta spädbarn utarbetas inom ramen för forskningsprogrammet. I ett annat, multidisciplinärt forskningsprojekt kartläggs hur olika orsaker till hörselnedsättning påverkar individers kognition och mentala hälsa i olika åldrar. Djupförståelse av ord, exekutiva funktioner samt livskvalitet hos tonåringar med CI som är en- och flerspråkiga jämfört med matchade kontroller kommer studeras av Dr Löfkvist och hennes kollegor på mottagningen för hörselimplantat, KI, i en ny tvärsnittsstudie from årsskiftet.

I ett av föredragen kommer en forskningssammanställning göras utifrån årets tema: Hälsa och välmående för personer med hörselnedsättning i ett livsperspektiv. I det andra föredraget kommer egna och andras forskningsresultat redovisas gällande konsekvenserna av medfödd cytomegalovirus (CMV) infektion, som är den vanligaste orsaken till förvärvad hörselnedsättning, och som ofta innebär att individer har komorbida tillstånd.   

Denho Özmen

Specialpedagog och före detta rådgivare på SPSM

Hälsa och välmående för nyanlända och flerspråkiga elever med hörselnedsättning i ett livsperspektiv

- Vad innebär hälsa och välmående för nyanlända och flerspråkiga elever med hörselnedsättning?

- Hur kan skolan organisera dessa förutsättningar för eleverna?

- Vilken betydelse har den sociala integrationen för en god hälsa och välmående för eleverna?

- Hur kommunicera med vårdnadshavare kring hälsa och välmående frågor?

- Hur kan du tydliggöra skolmiljön språkligt och kommunikativt för eleverna?

Denho Özmen före detta rådgivare vid Specialpedagogiska skolmyndigheten och har medverkat i framtagningen av kartläggningsmaterialet för nyanlända elever i samarbete med Skolverket samt stödmaterialet för nyanlända på SPSM: s webbsida. Denho är även en anlitad föreläsare.

Eva-Lena Brafield

Svårt med studiero i klassrummen, elever som exkluderas istället för att hjälpas av extra anpassningar, elevkränkningar och stressad personal som känner otillräcklighet

Detta är vardagen för många skolor och något vi alla strävar efter att motverka.
Elmemodellen innebär att varje elev har ett eget ”kontor” i klassrummet. Rektor Eva-Lena Brafield berättar om förändringsprocessen gällande den fysiska lärmiljön och på vilket sätt det inneburit en förändring av den pedagogiska undervisningen.

Det klassiska klassrummet på Elmeskolan i Älmhult har möblerats om och delats upp. Gemensamma ytor finns för genomgång och grupparbete och runt varje skolbänk har tygskärmar satts upp för att skapa platser för individuellt arbete. På skolan läggs mycket fokus på anpassning av lärmiljö efter arbetsmiljö.

I praktiken innebär detta att elever som förstått lärarens genomgång och/eller vet vad de ska jobba med, kan sätta sig på sitt ”kontor”, ta på hörselkåpor och arbeta ostört. De elever som vill/behöver höra genomgången igen - eller få hjälp på något annat sätt – kan sitta kvar i soffan eller vid bordet framför tavlan och få hjälp utan att störa eller bli störda.

Var skulle du placera ditt skrivbord på kontoret? En sådan ”enkel” sak som att ge eleverna ”kontor” utmed väggarna - istället för en plats mitt i ett genomströmmande klassrum – gör mycket större skillnad än vad man kan tro.

Moa Takman

Byta motgång till medgång

”Men hon hör ju!”, var en vanlig kommentar under min uppväxt. Det var en strategi och överlevnadsinstinkt, för att passa in. Trots det har min hörselnedsättning, under min uppväxt, inneburit en kluvenhet om min kapacitet bland vissa vuxna, de som hade en roll av auktoritet. En roll som innebär ansvar, att uppmuntra och stötta de som behöver stöd i sin motgång. Jag är uppvuxen med att få höra från professionen vilka val som skulle vara bäst för mig när det kommer till vad jag ville uppnå med mitt liv. Ord som klingat stöttande i deras öron, men för mig var nästan frustrerande. Inte minst i mina ambitioner om vad jag ville bli som vuxen; studera ett teoretiskt program på gymnasiet och senare bli akademiker. Det ansågs vara mer än vad jag skulle klara av.

Moa Takman är arkitekt och studerar sin master på Kungliga tekniska högskolan i Stockholm. Hon skildrar sitt liv, hur det är att leva med en grav hörselnedsättning i en hörande värld. I den värld där hon ibland känt ett utanförskap, men aldrig sett hörselnedsättningen som ett hinder utan mer som en styrka och tillgång. För henne är det viktigt att prata om problematiken kring att ha en osynlig funktionsvariation som gör att man ständigt måste påminna sin omgivning, som för det mesta är okunniga eller har väldigt liten erfarenhet av att möta en hörselskadad person. Det kräver både mod och kraft, men viktigt att informera och påminna för nästkommande person som kommer att befinna sig i samma situation.

Anna Karlsson Lejon

Är det så jobbigt att bara lyssna?

Audionomer vill att hörapparatanvändare ska höra bra och ha en bra taluppfattning, helst både i lugn miljö och i bakgrundsbuller. Hörapparatanvändare vill också höra bra, men vad är att höra bra? Vet man egentligen som hörapparatanvändare hur mycket man hör? Eller vad man missar?

I mitt arbete möter jag främst vuxna, men också barn, med hörselnedsättning av olika grad och av olika typer. Det jag tycker är fascinerande är att taluppfattning inte alltid är något de tänker på. De är förstås medvetna om att deras hörsel inte alltid räcker till, men verkar sällan sätta ord på hur mycket de hör. Något som däremot ofta kommenteras är hur jobbigt det kan vara att höra, att orken tar slut och att energin inte räcker. Detta tycker jag är mycket intressant och vill därför fokusera min föreläsning på att lyssningsansträngning också är en viktig parameter att ta hänsyn till i rehabilitering för personer med hörselnedsättning, att det kan vara jobbigt att bara lyssna.

Anna Karlsson Lejon är legitimerad Audionom, utbildad i Lund. Anna jobbar på Phonaks huvudkontor för hörhjälpmedel i Halmstad och är en del av utvecklingen och audiologiskt ansvarig för Rogerprodukter för arbetsliv.

Torbjörn Svensson 

När synen och hörseln försvinner – vem är jag då?

Hur är det att en dag – mitt i livet – få beskedet att man har dövblindhet? Vara yrkesverksam som lastbilschaufför och behöva byta ut friheten bakom ratten i lastbilen mot en vit käpp för att känna sig fram längs med ett ledstråk. Att få en försämrad syn, en försämrad hörsel – innebär det automatiskt ett försämrat liv?”

Torbjörn Svensson berättar personligt om hur det är att leva med dövblindhet, överleva en medföljande livskris och om förmågan att kunna skriva av sig sina känslor och tankar. Men också att resa sig igen och att använda sin motgång till en styrka och skapa nya möjligheter. Torbjörn har bland annat genom sitt äventyrskoncept Deafblind Challenge gett sig på utmaningar som ingen annan med dövblindhet gjort tidigare. Genom att göra det så jobbar Torbjörn för att lyfta frågorna o allas lika värde och visa att om man får rätt stöd så är ingenting omöjligt!”

Erika Lagergren

Barnens bästa

Barnens bästa gäller! i Kronoberg är namnet på den länsgemensamma process som sedan några år tillbaka enat ett stort antal aktörer i Kronobergs län i en kraftansamling för att förbättra villkoren för alla barn i länet. Alla åtta kommuner, Region Kronoberg, polisen och idéburen sektor innefattas i arbetet och i förlängningen även länets barn och deras vårdnadshavare. Processen syftar, i korthet, till att alla verksamheter som på något sätt möter barn behöver arbeta främjande och förebyggande, att vi ska gå in tidigt när ett barn visar tecken på att behöva stöd eller hjälp samt att vi ska ha en strukturerad samverkan på plats i länet. Vi vill sätta barnet och barnets behov i centrum och sedan organisera våra verksamheter och insatser på bästa sätt i enlighet med det.

Erika Lagergren är processledare för den länsgemensamma processen Barnens bästa gäller! i Kronoberg och har varit en del av arbetet sedan före den formella processen startade. Hon kommer berätta lite om vad arbetsmodellen innebär, hur arbetet i länet ser ut och varför hela 17 politiska nämnder ansåg målet med arbetet vara så viktigt att de tog ett gemensamt beslut om att starta processen 2017.

Milijana Malmberg

Kan vi mötas online?

Hälso- och sjukvård har idag ett allt större fokus på e-hälsa, inklusive integrering av olika digitaltekniska lösningar. Tidigare forskning har visat att exempelvis rehabiliteringsprogram online kan minska upplevelsen av kvarstående hörselproblem hos hörapparatanvändare, men även öka hörapparatanvändningen och nyttan med hörapparaterna. Men, kan sådana rehabiliteringsprogram integreras i klinisk praxis? Tidigare studier har även visat att möjligheten till att få information direkt i hemmet via exempelvis video kan öka både patientens nöjdhet med hörapparater och motivation till användning av sådana, vilket på sikt bidrar till ökad livskvalitet hos personen med hörselnedsättning. Kan vi vidareutveckla den patientcentrerade vården och hörselrehabiliteringen med hjälp av sådana lösningar?

Milijana Malmberg, medicine doktor och legitimerad audionom har lång erfarenhet av kliniskt arbete inkluderat tvärprofessionell teamverksamhet för vuxna, med fokus på fördjupat audiologisk rehabilitering. Malmberg disputerade juni 2017 med sin avhandling som berör utvärdering och klinisk tillämpning av rehabiliteringsprogram för hörapparatanvändare. Idag arbetar hon med forskning och som lektor vid Audionomprogrammet på Göteborgs Universitet där hon även undervisar i framförallt audiologisk rehabilitering, pedagogik och counselling.

Sarah Granberg

Friskfaktorer för ett hållbart arbetsliv för vuxna med hörselnedsättning 

Sarah Granberg är med.dr., leg. audionom, och lektor i hörselvetenskap vid Örebro universitet och vid Audiologiskt forskningscentrum (universitetssjukhuset) i Örebro. Hennes huvudinriktning i undervisning och forskning är främst audiologisk rehabilitering av vuxna, arbetsliv och arbetsvillkor för vuxna med hörselnedsättning, evidensbaserad vård (EBP) och forskningsmetodik. 

Under 2018 startade projektet ”Ett salutogent perspektiv på hörselnedsättning i arbetslivet – friskfaktorer för en hållbar arbetssituation”. Projektet undersöker vilka faktorer som bidrar till att vuxna personer med hörselnedsättning (HNS) har en fungerande arbetssituation; att de är etablerade och verksamma i ett lönearbete. Projektet består av flera delstudier vars resultat i slutändan kommer att vägas samman för att få en fördjupad förståelse för hur arbetslivet fungerar för personer med hörselnedsättning. I föredraget presenteras resultaten ifrån den enkätstudie som ingår i projektet. Resultatet visar att det finns tydliga faktorer i arbetslivet som kan betraktas som friskfaktorer. Faktorerna rör både individuella, arbetsrelaterade och miljörelaterade aspekter av arbetslivet.