Javascript är inaktiverat

Javascript verkar vara inaktiverat. Detta kommer att påverka sitens funktionalitet. Vänligen aktivera JavaScript eller återvänd till denna webbplats från en annan enhet.

 

 

Beskrivning av sessioner

Nedan kan du läsa lite mer om vad de olika sessionerna och föreläsningarna kommer att handla om. Informationen fylls på när vi får in mer information. Detta för att du bäst ska kunna planera just din Barnvecka!

Måndag 30 mars


Från elevhälsa till specialistvård

HOPE - ett personcentrerat förhållningssätt inom elevhälsan i mötet med ungdomar med långvarig smärta
Help Overcoming Pain Early (HOPE) är en intervention där skolsköterskor utbildas inom långvarig smärta. Studien är tvärprofessionell med fokus på personcentrerade insatser, och med fokus på att ge eleverna enklare strategier i form a v stress- och smärthantering. Det som har framkommit är att skolsköterskorna har fått större säkerhet i att möta dessa elever. 

Så kan du hjälpa barnet med PIPO (pediatrisk intestinal pseudoobstruktion) genom interprofessionell samverkan
PIPO (pediatrisk intestinal pseudoobstruktion) är en komplex somatiskt sjukdom som kräver långvarig handläggning av vård och behandling via barnsjukvården, både lokalt med också regionalt. Detta tillstånd är starkt förknippat med akut smärta, upprepade smärtsamma procedurer samt riks för utveckling av ett långvarigt smärttillstånd. Den behandling som ofta är helt avgörande för banren kräver oftast någon form av operation som stomme, CVK och liknande. Dessa behandlingar i sig kan reducera smärta genom att avlasta tarmsystemet men paradoxen är att de samtidigt är smärtfyllda för barnen. Hur kan vi via ett interprofessionellt team arbeta med dessa kosekvenser? Hur behöver vi stötta föräldrar och barnet att utveckla gynnsamma strategier att hantera smärta, både på kort sikt men även på lång sikt med syfte att få ett liv med så bra livskvalitet som möjligt? Dessa frågor kommer vi i vår föreläsning fokusera på, bland annat genom ett patientfall. Vi hoppas kunna stimulera till ökad kunskap och diskussion kring en grupp barn med svår somatisk sjukdom, dess konsekvenser, med ett särskilt fokus på smärta. Vi vänder oss till all den personal som i sin verksamhet träffar barn med somatisk sjukdom som också innefattar smärta i någon form. 

Långvarig smärta hos barn och ungdomar - ett smärtmonster? Möjligheter och utmaningar i möte och behandling.
Långvarig smärta hos barn och ungdomar är vanligt och ett växande problem. Problematiken är ofta komplex och kräver inte sällan samarbete mellan olika vårdinstanser och yrkeskategorier. Inom sjukvården är vi mindre rustade för att möta denna patientgrupp, vilket kan leda till frustration och uppgivenhet hos både patient och behandlare. Föreläsningen fokuserar på hur vi kan hantera de möjligheter och utmaningar vi ställs inför i mötet med barn/ungdomar med långvarig smärta och deras föräldrar - vad behöver vi göra mer av och vad behöver vi göra mindre av? Föreläsningen vänder sig till alla som möter barn och ungdomar med långvarig smärta. Frågeställningar som tas upp är bland annat: Vem är ”specialisten”? Hur kommunicerar vi långvarig smärta? Förväntningar, farhågor och kunskap. Barnet i ett sammanhang. Vem gör vad? Ensam är inte starkast.


Saltbalans

Mer salt i vattnet. Intravenös vätskebehandling till barn - Del 1 och 2
Våren 2018 gav läkemedelsverket ut nya riktlinjer för intravenös vätskebehandling av barn. Rekommendationerna innebär en väsentlig ökning av natriuminnehållet i vätskorna för underhållsbehandling. Föreläsningen syftar till att utifrån ett fysiologiskt perspektiv ge bakgrunden till de nya rekommendationerna. 


Tisdag 31 mars


Gastroenterologi

ABC om kräkningar hos barn - utredning och behandling
Utredning och behandling av kräkningar hos små och stora barn - en översikt

Eosinofil esofagit hos barn
Klinisk bild, diagnostik och behandling av eosenofil esofagit hos barn

Sväljningssvårigheter ur ett barnkirurgiskt perspektiv
Achalasi - utredning och behandling. Långtidskomplikationer vid esofagusatresi - sväljningssvårigheter och funktionsnedsättning

Hirschsprungs sjukdom och anorektala missbildningar - behandling av bäckenbottens funktion efter operation
Efter rekonstruktion av medfödda missbildningar i tarm och bäckenbotten kvarstår för många barn funktionella tarmproblem. Föreläsningen handlar om orsakerna till problemen och vilka behandlingar vi kan ge.

Infektiösa hepatiter hos barn
Utredning, behandling och prognos vid hepatit B, C och E hos barn.

ABC om obstipation hos barn
Obstipation är en av barnsjukvårdens riktiga utmaningar! Vilken utredning behövs? Vad är egenvård och primärvård? Vilka behandlingsalternativ kan barnsjukvården erbjuda?

Celiaki - då, nu och imorgon
Aktuell kunskap och nyheter inom celiaki.

Allt du behöver veta om IBD på jourtid
Akut omhändertagande av patienter med inflammatorisk tarmsjukdom vid debut och skov.


Allmänpediatrik: Funktionella magtarm-sjukdomar - behandling i tiden

Funktionella magtarmsjukdomar och IBSskola
Funktionell magtarmproblematik är en psykosomatisk problematik som kräver insatser från flera olika professioner i samarbete. Diagnosen kan vara svår att förstå och orsakerna till smärtan är individuella, kan fluktuera och ibland inte helt förstås, detta skapar osäkerhet och frustration hos både vårdpersonal och patient. Vi kommer berätta hur vi  arbetar i vårt team och på vår IBS-skola för att stötta patienterna i processen att acceptera sin diagnos samt förstå och motivera sig själv till den behandling som för dem bäst kan lindra symtomen.


Allmänpediatrik m. Ungdomsmedicin: Hur påverkar skärmar det växande barnet?

Det du behöver veta om barn och ungas skärmanvändande
Analytiker från Statens medieråd berättar om ungas skärmvanor. Hur ser bruket ut bland små barn? Vilka sociala medier använder ungdomarna? Finns några grupper av unga som är speciellt utsatta på nätet?

Skärmar innan läggdags - hur påverkar det sömnen, hälsa och funktion under dagen?
Smarta telefoner, datorer och surfplattor är idag en stor del av många barn och ungas vardag. Användning på kvällen innan läggdags är också det mycket vanligt. En god natts sömn är viktig för att vi ska må bra och prestera bra. Hur påverkar egentligen skärmanvändning på kvällen hur barn och ungdomar sover, mår och fungerar i vardagen? Vad vet vi hittills?


Diabetes + Endokrin: Tyreoideasjukdomar hos barn och ungdomar

Sköldkörtelsjukdomar är vanliga bland bland och ungdomar. Under eftermiddagen kommer vi utifrån aktuella patientfall diskutera etiologi till samt utredning och behandling av: kongenital hypo- och hypertyreos, förvärvad hypo- och hypertyreos samt nodulär tyreoideasjukdom hos barn och ungdomar.


Kardiologi: Barnet i tiden - arytmier hos barn

Innehållet syftar att deltagarna skall uppfylla kursmålen flr målen syncope, PSVT, PSVT i praktiken (fall), VT, plötslig hjärndöd och LQTS enligt målbeskrivningen ”Barnkardiologi - c11 ST-läkare i barn- och ungdomsmedicin"

Onsdag 1 april


Neurologi

Migränekvivalender, del 1. Bukmigrän och cykliska kräkningar
Hur ska vi upptäcka det och finns det något att göra åt det?


Reumatologi

Paneldiskussion och fallpresentationer
Reumatologi betraktas ibland som ett komplext och svårdefinierat ämne. Alla deltagare får nu chansen att fritt ställa frågor till en panel av erfarna kollegor. Det finns inte några dumma frågor! Sannolikt finns det inte heller något bra och otvetydligt svar till vissa frågor. En viktig fråga handlar ibland huruvida tillståndet beror på någon reumatisk sjukdom eller inte. Det finns ett antal kliniska och laboratoriefynd som kan föra tankarna till reumatiska sjukdomar, men som sedan visar sig beror på något annat. Autentiska fall om ”mimics” kommer att presenteras för att uppmärksamma vikten av ett kritiskt förhållningssätt till kliniska situationer som lätt kan misstolkas.


Onkologi

Seneffekter efter barncancer
Vad behöver man som barnläkare vara uppmärksam på vad gäller seneffekter efter barncancer? Genomgång av risken för seneffekter, indikation för uppföljning och screening samt genomgång av det nya nationella vårdprogrammet för långtidsuppföljning efter barncancer. 


Jubileumssymposiet - BLF 50 år

Det sjuka barnet i nordisk konst
Många konstnärer har fängslats av det sjuka barnet som motiv, i minst under decennierna kring sekelskiftet 1900. I Sverige målade Carl Wilhelmson ”Det sjuka barnet” i stram västkustmiljö. Ibland har konstnären bearbetat egna minnen, som norske Edvard Munch som många gånger återvände till minnet av sin tuberkulossjuka syster i målningarna av ”Det syke barn” eller ”Den sjuka flickan”. Finlandssvenske Albert Edelfelt återger gripande livets nederlag i ”Ett barns likfärd” medan Helene Schjerfbeck i stället skildrar det spirande hoppet i ”Konvalescenten”.

Pediatriken på Karolinska – från Fredrik .Berg (1845) till Johnny Lind (1975)
Världens första professur i pediatrik  inrättades vid Karolinska institutet år 1845. Fredrik T. Berg blev dess förste innehavare. Han stod för en mer naturvetenskaplig inriktning och  introducerade Lannëcs stetoskop i Sverige. Oscar Medin (professor vid KI 1884-1912)  beskrev barnförlamningens akut förlopp och visade att det var smittsamt. Isak Jundell inrättade den första tjänsten i barnpsykiatri och grundade Acta Paediatrica år 1921.Arvid Wallgren (1942-1956) introducerade BCG vaccinationen till vårt land och hade ett stort internationellt nätverk. Johnny Lind lät röntga de första andetagen luft och omställningen av blodomloppet. Wallgren och Lind attraherade flera nordamerikanska barnläkare till Karolinska, som sedermera blev ledande professorer i sina hemländer.

Glimtar från pediatriken i Göteborg
Göteborgs första barnsjukhus öppnade i provisoriska lokaler år 1859. Medel hade donerats av David Carnegie och hans hustru till minne av sonen David Douglas som hade gått bort några år tidigare. Även familjen Dickson bidrog med medel. Sjukhusets första patient var en flicka med febris intermittens quartana, malaria. Sedan dess har Göteborg haft i tre olika barnsjukhus och just nu byggs det femte intill nuvarande Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus. Under dessa 160 år har barnmedicinen sett revolutionerande framsteg på alla områden och många namnkunniga pediatriker har verkat vid Göteborgs barnsjukhus, bland dem Arvid Wallgren, Petter Karlberg och Bengt Hagberg.

Glimtar från pediatriken i Lund.
Mina glimtar ligger alla ett stycke tillbaka i tiden, närmare bestämt på 60- och 70-talen. För det var då jag arbetade på Barnkliniken i Lund. De delar av den omfattande verksamheten vid den stora universitetskliniken jag valt att belysa är fr.a. de som handlar om hur den traditionella kliniska pediatriken kom att kompletteras med vittgående socialpediatriska aktiviteter. Bakom denna utveckling låg arvet från Sture Siwe, men särskilt Bertil Lindquists förmåga att fånga upp och i kliniken implementera de nya signalerna i samhället, speciellt de som rörde behovet, omfattningen och innehållet i den förebyggande barnavården och socialpediatriken.

Regementsbarnläkaren Rolf Kostmann, Boden, skrev barnmedicinsk historia och upptäckte en tidigare icke beskriven sjukdom.
Rolf Kostmann var den första barnläkaren i Norrbotten. Han anställdes 1942 av Kungl Majt som regementsläkare vid Norrbottens regemente och som barnläkare vid Garnisonssjukhuset i Boden. Under de första fyra åren då han var 50% barnläkare var han ensam barnläkare i Norrbotten och byggde då upp det nya barnsjukhuset som invigdes 1946. I mars 1949 inkom en 2 månader gammal svårt sjuk flicka till barnavdelningen på sjukhuset. Denna flicka blev det Kostmann kallade Kolumbi ägg och upprinnelsen till ett framgångsrikt forskningsarbete och beskrivning av en ny ärftlig sjukdom. Sjukdomen kom internationellt att heta Kostmanns sjukdom. I föreläsningen kommer jag berätta om den här historien.


Sammanhållen god o nära vård för barn och unga S 2019:05 – Ny statlig utredning

Regeringen tillsätter januari 2020 en särskild utredning med syfte att lämna förslag som gör hälso- och sjukvård för barn och unga med närstående mer sammanhållen och jämlik. Flera tidigare statliga utredningar har i sina slutbetänkanden bl.a föreslagit en organisering av barn- och ungdomshälsovården på ett mer enhetligt och tydligt sätt. Direktiven inkluderar att granska uppdragen inom allt från tandvård,  primärvård, barnhälsovård och ungdomsmottagningar till elevhälsa och i åldrar från 0 till och med 25 år. I nära relation till detta skall även specialistvården granskas utifrån effektiv vård och problemen med brutna vårdkedjor, långa köer, otrygghet och stress hos närstående i vården kring barn med kroniska sjukdomar med flera. Specifikt skall området psykisk ohälsa belysas och underlag tas fram för överenskommelser med SKR gällande köerna till barn- och ungdomspsykiatrin.Dialog skall föras med närliggande statliga utredningar såsom Nergård God och Nära vård med flera samt med Sveriges regioner och kommuner under utredningens gång. Huvuddelarna lämnas i betänkanden maj 2021 samt alla delar i slutbetänkande i oktober 2021.


Torsdag 2 april


Palliativt nätverk

Avancerad sjukvård i hemmet för barn – en möjlighet för stärkt vardagsliv, hälsa och medverkan
Sjukhusvistelser hos ett barn kan påverka hela familjen psykosocialt och praktiskt och många familjer föredrar vård i hemmet framför vård på sjukhus. Avhandling om avancerad sjukvård i hemmet för barn, utförd av en verksamhet organiserad för att ge ASIH till både vuxna och barn. Resultatet ger vägledning för framtida organisation och implementering av ASIH för barn. 

Frågelåda för interreligiösa möten i palliativ vård
I den palliativa vårdfilosofin, är det andliga och existentiella stödet, lika viktigt som det fysiska och sociala. Det blir fokus på det praktiska som har med kultur och religion att göra, inför den sista vårdtiden, döendet och tiden efter.

Får man prata om döden med barn?  Får man som personal vara ledsen?
Prata med barn om döden?  Jag får ofta frågan ”Vad ska jag säga?” av vårdpersonal som möter barn i livets slutskede.  Vårdpersonalens egna emotionella reaktioner, ”Hur ledsen får man bli/visa att man är?, Hur stödjer vi varandra i teamet? Varför reagerar jag olika starkt i olika möten? Vad kan jag dela med familjen och när behöver jag istället vända mig till teamet?


Diverse

Konsten att lyssna
Det är verkligen en konst i sig att lyssna på vad som blir sagt och inte sagt - mellan raderna, med kroppen och i tystnaden. Att få barn och unga (som ofta inte har en stark röst i samhället) att känna sig sedda och hörda är en utav våra viktigaste uppgifter som samhälle. Hur kan vi som vuxna bli bättre på att lyssna och hur kan vi hjälpa barnen att uttrycka vad de känner och tänker? Regionteatern är en statlig scenkonst- och kulturinstitution som har startat Svergies första dokumentära scen "medborgarscenen" och Regionteatern har också Sveriges största konstnärliga pedagogavdelning som varje dag arbetar aktivt med barn och unga, i skolor och på deras fritid. Barn och unga är en prioriterad målgrupp för Regionteatern och under denna föreläsning får ni ta del av de erfarenheter och metoder som teaterns VD och pedagoger har samlat på sig genom åren.

Barnanpassad Vård - ett växande nätverk

Sjukvården ska vara anpassad till barn och unga. Men vet vi vad det betyder, och går det att testa? Nätverket barnanpassad Vård lanserades på barnveckan 2018, och föreningarna för barnläkare och barnsjuksköterskor är samarbetspartners.
Nätverket bidrar med med kriterier och metoder som visar sig ge god grund och energi för förbättringsarbete. Ett dussin barnkliniker deltar i olika faser av självskattning och kollegial granskning. På workshopen berättar vi om hur processen går till och hur det går.  Arbetet täcker barnkompetens, vårdmiljö, delaktighet, samverkan och skydd. Vi ser nu också visst intresse från sjukvård för vuxna, där också barn vårdas.
Läs mer här: www.barnanpassadvard.se


Neurologi

Psykogena icke-epileptiska anfall hos adolecenter och vuxna
Psykogena icke-epileptiska anfall är ovanligt hos små barn men relativt vanligt hos tonåringar och vuxna. I de flesta observationsserier är det betydligt vanligare hos kvinnor än hos män. Samsjuklig och orsakssamband är heterogena och komplexa. Sjukvården är oftast inte bra på att hjälpa dessa personer. Föredraget kommer att belysa följande aspekter: Definition, förekomst, psykiatrisk komorbiditet; Sjukhistoria och anfallssemiologi; Diagnostik och prognos; Patienternas och kollegorna reaktioner; Omhändertagande. Vad kan förbättras och hur?

Metabola

Högt oaktat! Hjälp, vad gör jag? - Del 1 och 2
Högt laktat i blod kan vara ett fynd vid olika metabola sjukdomar. I den första delen av föreläsningen ligger fokus på några av de akutmetabola sjukdomar där högt laktat förekommer. Den andra delen handlar om mitokondriella sjukdomar. Vi kommer att diskutera icke metabola orsaker till högt laktat, samt besvara frågor som t.ex - Är högt laktat farligt? - Hur och när bör jag behandla?