Javascript är inaktiverat
Javascript verkar vara inaktiverat. Detta kommer att påverka sitens funktionalitet. Vänligen aktivera JavaScript eller återvänd till denna webbplats från en annan enhet.
Robert F. Krueger, PhD University of Minnesota
Under många år har Bob Krueger drivit utvecklingen mot en mer evidensbaserad och dimensionell psykiatrisk diagnostik, vilket bland annat resulterat i den alternativa personlighetsdiagnostiska modellen av personlighetssyndrom (AMPD) i DSM-5 där han är huvudförfattare till instrumentet Personality Inventory for DSM-5 (PID-5). Därutöver är han också en av grundarna till konsortiet för Hierarchical Taxonomy of Psychopathology (HiTOP) som avser att erbjuda en radikalt annorlunda och mer forskningsbaserad modell för psykiatrisk diagnostik jämfört med de nuvarande DSM och ICD systemen.
Han är professor i psykologi vid University of Minnesota och författare till många akademiska publikationer inom områden som personlighetsstörningar, psykopatologi, psykometri, genetik och hälsa.
Mikael Landén, Göteborgs universitet, Karolinska Institutet
I år kom Mikael Landén ut med boken Galenskap - en bok om vetenskap (Natur och kultur): finns psykiska diagnoser över huvud taget när det inte finns någon annan grund för diagnos än de symtom patienten själv berättar om; inget blodprov att ta, ingen röntgenbild att granska? Samtidigt är just diagnoser helt centrala för att avgöra om behandlingen fungerar.
Att människor kan simulera psykisk sjukdom är en sak. Ett värre problem är att psykiatriska diagnoser kan användas i andra syften än att hjälpa människor. Med risk för förödande konsekvenser.
Mikael Landén är professor i psykiatri vid Göteborgs universitet, forskare på Karolinska institutet och överläkare på Sahlgrenska universitetssjukhuset.
Hans huvudsakliga forskningsinriktning handlar om psykiatri med särskilt fokus på affektiva sjukdomar och biologiska mekanismer.
Danilo Garcia, Linköpings universitet, Lunds universitet
Den amerikanske psykiatrikern C. Robert Cloninger utvecklade idén om att personlighet kan mätas i kombination av temperaments- och karaktärsdrag i en biopsykosocial modell. Temperament tänker Cloninger har en hög genetisk faktor, medan karaktär anses mer påverkad av miljöfaktorer. Docent Danilo Garcia samarbetar med Cloninger och kommer att tala under temat: Cloningers biopsykosociala personlighetsmodell och vetenskapen om välbefinnande. Danilo Garcia, är Fil. Dr. i psykologi vid Göteborgs universitet och arbetar vid Linköpings universitet och Lunds universitet. Han har främst forskat inom personlighet och välbefinnande i ett biopsykosocialt perspektiv, men har framförallt adresserat personlighet utifrån individens temperament, karaktär och identitet som viktiga faktorer i människors fysiska, psykiska, sociala och existentiella hälsa.
Jacqueline Borg, Karolinska Institutet
Exakthetens falska leende är Jacqueline Borgs rubrik på sitt föredrag om mätningars relevans, alltså i hur hög grad ett test verkligen mäter det man vill mäta. Hennes område är mätning av kognitiva funktioner i forskning och den kliniska psykiatrin, vilket berör falsk och missvisande exakthet. Hur förhåller vi oss till intern vs extern validitet, ekologisk validitet och meningsfullheten i våra psykometriska exerciser?
Jacqueline Borg är disputerad psykolog och mångårig projektledare vid Karolinska Institutet. Hennes forskning är inriktad på hjärnans biokemiska signalsystem vid neuropsykiatriska funktionshinder och psykisk sjukdom.
Sebastian Lundström, Göteborgs universitet, Skånes Universitetssjukhus
Forskaren och barnklinikern Sebastian Lundström kommer att tala om Autismdiagnosernas uppgång. Vad är det egentligen som ökar när vi mäter kliniska diagnoser, symptom och dysfunktion? Sebastian Lundström skriver själv om sin senaste artikel Perceived child impairment and the ’autism epidemic’ i The Journal of Child Psychology and Psychiatry: ”2011 disputerade jag på en avhandling om autistiska drag med Henrik Anckarsäter som huvudhandledare. Redan under doktorandtiden pratade Henrik om vikten av klinisk signifikant funktionsnedsättning för psykiatriska diagnoser, att detta var ett kardinalsymtom. Men också hur svårt det var att mäta, han brukade ibland säga att om vi kunde kvantifiera lidande så skulle många av psykiatrins problem vara närmare en lösning. Henrik gick, alldeles för tidigt, bort i våras men hans intellektuella kapital lever kvar och hans tankegods inspirerade, som så mycket annat, denna artikel.” Föredraget kommer att innehålla resultat från en mängd stora svenska och internationella studier och kommer att fokusera på det föränderliga autismpanoramat de senaste 20 åren och hur vi kan förstå detta.
Docent Sebastian Lundström är verksam som klinisk psykolog vid Skånes universitetssjukhus och forskare vid Göteborgs universitet, knuten till både Gillbergcentrum och Centrum för etik, juridik och mental hälsa.
Christian Oldenburg, Karolinska Institutet, Rehabiliteringsmedicinska Universitetskliniken
Malingering, simulering på svenska, är ett ord som allt mer ofta kommer upp i debatten, inte minst på psykologiska och psykiatriska konferenser i USA, där stora försäkringsvärden ofta kan hänga på psykologiska mätresultat. I sin föreläsning kommer Christian Oldenburg följaktligen att beröra en särskild form av mätproblematik, den som uppstår när patienten kraftigt överdriver sina besvär eller medvetet försöker manipulera sina testresultat. Orsakerna varierar, men är alltså inte sällan kopplade till externa faktorer, t ex pågående försäkringsärenden. Kan man egentligen mäta den som inte vill mätas?
Christian Oldenburg är psykolog och medicine doktor. Han är för närvarande verksam som postdoktor i sjukfrånvaroforskning vid Karolinska Institutet, men också anställd på Försäkringskassan med ansvar för metodutveckling av aktivitetsförmågeutredningar som beställs vid särskilt svårbedömda ärenden. Christian har tjugo års erfarenhet som neuropsykolog vid Rehabiliteringsmedicinska kliniken på Danderyds sjukhus, och disputerade 2019 med en avhandling om prognostiska faktorer kopplade till långvariga besvär efter lätt traumatisk hjärnskada.
Malin Hildebrand Karlén, Göteborgs universitet
På temat Från 1800-talets ’djupa förvirring’ till 2000-talets ’subjektiva lidande’: Teoretiska och kliniska implikationer av diagnostisk stabilitet och förändring, kommer Malin Hildebrand Karlén att tala om hur olika paradigm har färgat utvecklingen av psykiatriska diagnoser allt sedan psykiatrin tar sin början i Sverige och fram till idag. Vad har genomgående betraktats som psykiskt avvikande och vad har endast ansetts vara det i vissa tider. Hon presenterar och diskuterar jämförande exempel från 1920-talet och 2020-talet, dels avseende mätning och diagnostik av intellektuell funktionsnivå och dels avseende missbruks-/beroendeproblematikens status som psykiatrisk diagnos.
Psykologen Malin Hildebrand Karlén har en bakgrund inom idéhistoria och vetenskapsteori och har bland annat skrivit boken Vansinnets diagnoser om hur diagnoserna av psykisk ohälsa hänger ihop med sin tid. Hon är utbildad vid Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet. Hon disputerade 2016 med doktorandprojekt Alkoholpåverkade vittnen till våld i nära relationer och arbetar som psykolog och forskare inom både beroende- och rättspsykiatrisk vård.
T. Rune Nielsen, Afdeling for Hjerne- og Nervesygdomme, Rigshospitalet, Köpenhamn
Hur skall man förhålla sig till etniska och demografiska skillnader när man försöker mäta människor? Utifrån exemplet demensutredningar talar Rune Nielsen på temat European cross-cultural neuropsychology. Rune Nielsen är neuropsykolog och seniorforskare på det Nationella vetenskapscentret för demens i Köpenhamn. Han har bland annat stått i spetsen för att utveckla och validera metoder för tvärkulturella utredningar av kognitiv svikt och demenssjukdom. Hans huvudsakliga forskningsområde rör frågor relaterade till demens i etniska minoriteter och hur man I klinisk praxis hittar vägar för att utreda och behandla patienter med varierande kulturbakgrund.
Gunilla Carlsson Kendall, Psykolog Gunilla Carlsson Kendall AB, Stockholm
Vilken kunskap kan vi bidra med för att öka förståelsen för barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i verksamheter som skola och förskola?
Vad kan vi som psykologer behöva veta om krav och förväntningar på barn och unga för att bättre förstå vad som påverkar de svårigheter vi ser i den kliniska vardagen? Neuropsykiatriska diagnoser är idag väl kända i skola och förskola, men svårigheter som hänger samman med begåvningsnivå pratar vi mindre om och konsekvenserna för lärande och utvecklingstakt ännu mindre. Riskerna med att misslyckas i skolan för vuxenlivet är välkända, men åtgärder för att bättre anpassa skolan till olika förutsättningar är svåra att genomföra om man inte kan prata om vissa av de faktorer som spelar roll. Gunilla Carlsson Kendall har arbetat mycket med fortbildning för pedagoger och handledning till psykologer. Hon har en bakgrund som psykolog både i skola/förskola och i klinisk verksamhet, bland annat på Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge. Hon är författare till ett flertal böcker främst riktade till pedagoger, som givits ut på Studentlitteratur och Natur och Kultur.
Christine Bedinger, Kognitia Psykologkonsult AB
Hur kan man individualisera testresultaten och därmed förhoppningsvis öka den ekologiska validiteten, så att det på riktigt blir hjälpsamt för den som blir testad?
Neuropsykologen, utbildaren och föreläsaren Christine Bedinger har särskilt intresserat sig för potentialen i att kombinera psykometriska resultat med processanalyser och kvalitativa observationer som ett sätt att "klä på" siffrorna. Hon har också länge arbetat med metoder som syftar till att åstadkomma en terapeutisk effekt av själva utredningsprocessen.
Christine Bedinger är specialist i neuropsykologi och har mångårig erfarenhet av neuropsykologisk / neuropsykiatrisk utredning, personlighetsutredning, funktionsbedömning och psykiatrisk diagnostik av patienter med psykossjukdomar, personlighetssyndrom, neuropsykiatriska funktionsvariationer och andra svåra och komplexa psykiatriska tillstånd.
Hon har länge samarbetat med Pearson Assessment i flera metodutvecklingsprojekt med neuropsykologiska testbatterier samt utbildning.
Karolina Sörman, Karolinska Institutet
Tillsammans med rättspsykiatrikern Marianne Kristiansson har Karolina Sörman skrivit boken: Psykopaten - Verkligheten bortom myten (Natur och kultur) som presenterar aktuell forskning och fakta om psykopati och utforskar psykopatins komplexa sidor. Det handlar bland annat om känslokyla hos barn och ungdomar, om hjärnans belöningssystem, om psykopaters oräddhet, extrema stresstålighet och bristande impulskontroll – samt om varför man faktiskt kan attraheras av psykopater. Karolina Sörman är neurobiolog, medicine doktor och forskare vid Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska institutet samt enhetschef för Fortbildningen vid Centrum för psykiatriforskning. Hon forskar bland annat om känslokyla och psykopatiska drag i ungdomsgrupper.